Mätnoggrannhet på engelska
Men vad vad är egentligen noggrannhet? Total Accuracy, Performance, Precision etc. Allt detta är möjligt tack vare de intäkter som genereras av reklam och prenumerationer.
Genom att ge ditt samtycke eller prenumerera stöder du vår redaktions arbete och säkerställer den långsiktiga framtiden för vår webbplats.
Om du redan har köpt en prenumeration, logga in
.
.
Det finns en mängd sätt att ange dessa fel t.ex.De arbetar alla mot ett enda mål: att förse dig med rikt innehåll av hög kvalitet. Men det fel (onoggrannhet) som siffran visar är oftast bara en liten del av det totala felet man ska räkna med. En onoggrannhet på 0,01% är inte så mycket värd om stabiliteten är 0,2% per år. en grävmaskin eller apparat så ska servicetekniker bara kunna ta ur en trasig givare och sätta in en ny (plug and play) och då får inte offseten på givarna skilja sig för mycket.
Som en tumregel brukar man kalibrera sina objekt en gång om året och då är det driften under ett år som skall läggas till.
Temperaturdrift (Temperature coefficient TC, Temperature Error Band TEB)
Temperaturdriften kan ofta vara det största felet man har. Temperaturfel är ofta inte linjära så man vet inte vid vilken temperatur den största avvikelsen är.
Offset vid noll och full skala (Zero and Span offset)
Detta kan spela stor roll om man inte kan nolla och trimma givaren efter montage.
Kalibreringsstandard och konfidensintervall
Om man tittar på precisionsinstrument och kalibratorer, så kan även mätosäkerheten på den standard som tillverkaren använder samt spridningen av mätpunkterna från ett medelvärde (konfidensintervall) räknas in. Jag kommer att ägna ett helt inlägg om denna punkt senare. När man tittar i tillverkares datablad så står det ofta Mätnoggrannhet eller Accuracy om det är på Engelska.
Oftast vill man ha sin standard ackrediterat kalibrerad och då är det bra att kontrollera om det ingår en ISO17025 kalibrering från tillverkaren. En del givare är lägeskänsliga och behöver nollas i sin position.
Vad är noggrannhet?
När man väljer givare och instrument vill man ju veta hur noggrant man mäter.
GUM (Guide to the Expression of Uncertainty in Measurement) är är en internationell guide för beräkning av mätosäkerhet. Vid beräkning av mätosäkerheten tar man även hänsyn till mätmiljö, den mänskliga faktorn och mätmetoden som används. Jag har sett i datablad där en 0,5% trycktransmitter har ett TEB på 2% om man använder den från -25℃ till +85℃.
Det kanske inte spelar så stor roll om man bara jobbar i rumstemperatur, men på en bil i fältprov eller i processindustrin kan det göra stor skillnad. Så det gäller att titta på den fotnot som ofta finns och sedan läsa den finstilta texten.
Det totala mätfelet man får kallas mätosäkerhet.