Första svenska människan i rymden

Han har varit inblandad i den svenska rymdverksamheten i över ett halvsekel sedan han 1962 som 16-åring sköt upp sina första raketer. Sedan skickades den till jorden via ett slags faxmaskin.

Sex år senare fotograferade den amerikanska Mariner 4 för första gången Mars. Den dagen fyllde en pojke vid namn Christer Fuglesang åtta år. Totalt gjorde Christers fem rymdpromenader som totalt tog 31 timmar och 54 minuter.

Under nästan hela den tiden har Sven Grahn skickat upp svenska raketer.

Den sista populärvetenskapliga föreläsningen på Rymdbas Stockholm gavs av en av de riktiga grå eminenserna i rymdsverige, Sven Grahn. Efter tolv dygn i rymden landade Christer tillslut på Kennedy Space Center i Florida den 22 december 2006.

Inför och under sina vistelser på rymdstationen har Christer dokumenterat sina erfarenheter och tankar i nyhetsbrev. 

E-bok: Christer Fuglesangs nyhetsbrev från STS 128 

Den andra rymdresan

Den 29 augusti 2009 befann sig Christer för andra gången på rymdfärjan som ännu en gång var på väg mot den internationella rymdstationen ISS.

Under denna färd hade Christer och hans kollegor två specifika uppgifter: installera en 500 kilo tung ammoniaktank samt två nya GPS-antenner på utsidan av ISS.

När Christer genomförde sin fjärde rymdpromenad blev han återigen historisk – tidigare hade endast amerikanska och ryska medborgare genomfört fler än tre rymdpromenader.

Sen har han även skrivit ett par barnböcker. Rymdfärjan Discovery lyfte från Kennedy Space Center i Florida, och Fuglesang blev därmed den första svensken i rymden.

Under sin tid på den internationella rymdstationen (ISS) utförde Fuglesang två rymdpromenader, där han hjälpte till med installationen av en ny modul. Strax efteråt följdes Sputnik 1 av den första levande varelsen i rymden, hunden Lajka, som sköts upp med Sputnik 2 den 3 november 1957.


Sverige driver detta tillsamman med Tyskland och Frankrike.

Så Sven Grahn kan nog se fram emot att även på äldre dagar få se den svenska rymdindustrin fortsätta dra ett betydande strå till satellittekniken och rymdforskningen.

Thank you for liking

You have already liked this page, you can only like it once!

De hade till exempel ingen aning om hur solen lyser.

Detta är alltså bara ytterligare en bit över ett halvsekel innan Sven Grahn sköt upp sina första raketer.

Klockan 20.47 den 9 december 2006 lokal tid (02.47 den 10 december svensk tid) blev Fuglesang den förste svensken i rymden, efter en lyckad start från Kennedy Space Center i Florida.

2009 deltog Fuglesang i en andra rymdfärjeuppskjutning.

Asteroiden 11256 Fuglesang är namngiven efter Christer Fuglesang.

Fuglesang har sammanlagt tillbringat drygt 26 dagar och 17 timmar i rymden.

  • Fuglesang var backup för färden Euromir 95 med ryska Sojuz TM-22.
  • STS-116/Discovery, eller Celsiusuppdraget, är Fuglesangs första rymdflygsuppdrag.
  • STS-128/Discovery, är Fuglesangs andra rymdflygsuppdrag.


Fuglesang är behörig både som astronaut och kosmonaut, det vill säga både som amerikansk och rysk rymdfarare.

15 juli 2020

Satellithistorien runt på 60 år

Science & Exploration

21/12/20062495 views1 likes

ESA / Science & Exploration / Human and Robotic Exploration / Celsius Mission - Swedish version

Det är nu nästan 60 år sedan den första av människan tillverkade farkosten gick i en omloppsbana runt jorden.

Den har utvecklats av det svenska Rymdbolaget på uppdrag av Rymdstyrelsen, Kanada, Finland och Frankrike. Därför var besvikelsen enorm när bilderna mest av allt liknade månytan. Från avancerade raketsystem till de komplexa miljöerna inuti rymdfärjor, bär modern teknologi på enorma möjligheter för framtida astronauter. Drömmen om att bli astronaut är nu mer verklig än någonsin, delvis tack vare teknologiska framsteg.

Framtiden för svenska astronauter

Även om Christer Fuglesang är den mest kända svenska astronauten, finns det nu flera andra svenskar som aspirerar att följa i hans fotspår.

Det är ett satellitbaserat radioobservatorium som både ska studera universum och jorden.

– Bland annat tittar Odin på atmosfärens ozon för att ta reda på om förbudet mot freoner har hjälpt stabilisera ozonlagret.

Den andra stora svenska satellitsuccén på senare tid är SMART-1. Bilden framkallades ombord, med framkallningsvätskor och allt.

Lajka visade att det inte var så.

Två år senare fotograferade den ryska sonden Luna 3 baksidan av månen.

– Den tog ett riktigt foto av månens baksida, med en alldeles vanlig kamera. I denna artikel utforskar vi vad det innebär att vara den första svensken i rymden, vilket betydde för både Fuglesang och Sverige, samt hur rymden och teknologin fortsätter att inspirera nya generationer av rymdforskare och astronauter.

Rymdresan som förändrade allt

Christer Fuglesang, född 18 mars 1957 i Stockholm, började sin karriär som fysiker och ingenjör.